En månad

Så länge har jag befunnit mig i Dublin och på Irland. Tiden har gått väldigt fort och det är nog egentligen nu senaste tiden som jag börjar känna att jag har fått lite koll. Jag vet vilka mataffärer som fungerar att handla i. Har hittat några bra lunchställen. Jag vet hur man lånar och reserverar böcker på Trinity och jag vet hur man skriver ut saker i datasalarna. En sak som jag däremot aldrig lyckas med är att söka artiklar via universitetet utan jag blir frustrerad och använder mig av Uppsalas intranät. Jag har försökt att be bibliotekspersonalen om hjälp men de verkar inte vilja visa mig trots att jag förklarar att jag är ny och utbytesstudent. I övrigt är människor ytterst hjälpsamma.

Den här helgen började något som kallas Six Nations vilket innebär att Irland, Skottland, Wales, England, Frankrike och Italien har rugbyturnering mot varandra. Irlands första match idag var mot Wales borta. Jag och Emma tog oss till en närliggande pub och tittade på rugby och drack öl. Jag har sett rugby tidigare på tv och har ju ungefär förstått följande:

1. Man måste passa bollen bakåt.
2. Det är tufft och hårt som bara sjutton.
3. De har i stort sett inga skydd.
4. Sverige är inte i närheten av att vara bra på rugby.
5. En del spelare har en slags mössa på sig för att skydda huvudet och öronen.

Idag skulle jag och Emma försöka förstå hur poängen fördelades och sådant. Turligt nog så gjorde Irland touchdown i ett tidigt matchskede och vi förstod att man får fem poäng för detta samt att man efter att poängen gjorts får en "bonus-kick" eller vad man ska kalla det. Problemet var att Irland missade sin så vi visste inte hur mycket poäng en sådan skulle ge. Sen blev irländarna avblåsta för vad vi förstod som otillåtet försvarsspel och det innebar straffspark och en sådan är värd 3 poäng. Efter ett tag insåg vi att ingen av oss hade någon aning om hur lång en halvlek var och att vi inte vill vara "turistiga" och fråga. Efter lite mer öl så visade det sig att en halvlek är 40 minuter. Efter halvlek gjorde i alla fall Irland lite fler poäng och jag fick lära mig att den där bonus-kicken är värd 2 poäng. Matchen slutade 19-9 till Irlands favör. Det finns en hel del saker som är skumma med rugby. Främst är det att det i det irländska landslaget finns en, i alla fall i jämförelse med resten av laget, liten kille som är någon sorts spelfördelare. Den här killen borde frukta för sitt liv i stort sett hela tiden han är på planen eftersom han är hälften så stor som alla andra. Däremot verkar de inte ha någon lagkapten. I alla fall hade ingen spelare kaptensbindel eller ett C på bröstet. Nu är det bara att vänta till nästa helg då Irland spelar hemma och se hur det går. Tydligen är Irland lite av favoriter eftersom de har vunnit över Australien och Nya Zeeland nyligen. Mest spännande blir nog matcherna mot England eftersom relationen England - Irland fortfarande kanske inte är helt enkel.

Imorgon börjar något som kallas för "Reading week" vilket ungefär innebär att jag är föreläsningsfri i en vecka men förväntas läsa dagarna i ända. Så kommer inte att bli fallet. Jag visste sedan några veckor att jag skulle få besök torsdag till söndag och därför spenderade jag förra veckan med att tokläsa på biblioteket och det gör att jag ligger relativt i fas nu. Sen bestämde jag, Emma och en amerikansk utbytesstudent oss för att åka till Nordirland måndag till onsdag så reading week är inte riktigt läsvecka för mig. Så imorgon klockan 08.00 ska jag åka mot Nordirland. Det ska bli väldigt intressant att se Belfast och få en känsla för den religiösa konflikt som finns där även om det under de senaste åren varit ganska lugnt där. Sen ska vi även göra några andra stopp och se lite kust och andra gamla städer. En del personer har frågat hur det kommer sig att vi ska åka till Nordirland eftersom södra Irland ska vara "så fint" och allt sådant. Personligen tycker jag att Belfast ska bli extremt intressant. Visst klippor och slott är kul men jag intresseras av att en region som är en del av vad många anser vara ett väldigt civiliserat land som Storbritannien kan ha denna typ av religiösa konflikter fortfarande.

I fredags var jag ute på ett ställe som heter The Village. Sedan tidigare visste jag att en hel del bra band brukar spela där. Men, trots detta blev jag väldigt förvånad när jag upptäcker något som kallas för "Absolute Swedish Festival" 1-3 mars. Detta är en satsning där bland annat flera stora svenska företag (Volvo, ABB med flera) sponsar för att lansera svensk musik, konst, film, teater och mat på Irland. Nog för att jag för någon vecka sen fick lära mig att Irland är det landet i världen med högst medelinkomst per person och har hört massa om den så kallade "keltiska tigern" så är det ju ganska intressant att Sverige vill marknadsföra sig på ett sådant sätt här. Speciellt roligt är det att det sker under sloganen "The land of the cool is coming to you". Jag tänker i och för sig inte klaga för det här innebär att jag kan se: Zeigeist, Consequences, Salim Al-Fakir, I'm From Barcelona, Hello Saferide och Moneybrother under tre dagar på scen i Dublin.

Just ja. Kom på en sak. Hemma i Sverige verkar människor bli uppslukade av "Let's Dance". Här visar de den brittiska något mer avancerade tv-underhållningen "Stars on Ice" vilket innebär att en känd person ska utföra isdans tillsammans med en etablerad konståkare. Det är ganska tufft kan man säga. Jag kan meddela att allas vår svenska favorit Ulrika Jonsson är en av "stjärnorna" i programmet.

Nu är det nog extremt hög tid att packa för att sen orka gå upp tidigt imorgon.

Ha det bra alla!